Publicerad den Lämna en kommentar

3000 kr till ”Blågula bilen”

Den här månaden blev det Blågula bilen som fick ett bidrag – tack vare er som köper tomatfrön! Jag valde Blågula bilen  för att jag känner till flera i organisationen och i fredags träffade jag Tilde och fick höra direkt från henne om arbetet som sker inne i Ukriana. I måndags publicerade Corren en artikel om just Tilde och Blågula bilen. Här är ett utdrag:

”Däremot har hon svängt i frågan kring hur hon själv kan hjälpa landet på bästa sätt. När hon i våras fattade beslutet att åka till Ukraina på obestämd tid var det med övertygelsen att hon helt och hållet skulle arbeta för att hjälpa civilbefolkningen i landet. Sedan dess har mycket hänt. Allteftersom dagar blivit månader har Ukrainas försvar lidit stora förluster med många döda och skadade. Det har också gjort att Tilde skiftat sitt fokus till att i allt större grad hjälpa försvaret så mycket som möjligt.
– Jag vill försvara det demokratiska civilsamhället. Men det kommer inte finnas kvar om inte ryssarna åker hem till sig. Därför är det viktigt att stötta det militära så mycket som det bara går, säger Tilde och fortsätter:
– Dessutom är ju väldigt många av de som strider för Ukraina vanliga civila. De har vanliga jobb, är bagare och florister, som nu fått rycka in i strid. Det råder brist på militärt materiel, många strider i vanliga gympaskor. Använder jackor som tillhört personer som skadats eller dödats.
Fokusskiftet har också fått Tilde att byta uppdragsgivare. Hon har under hela vistelsen haft mycket kontakt med Linköpingsprofilen Take Aanstoot och hans privata initiativ Blågula bilen. Föreningens främsta uppgift är att köpa billiga lastbilar, fylla dem med förnödenheter och köra till Ukraina. Sedan 1 december är Tilde föreningens “head of operations” inne i landet.
– Jag är en slags samordnare på plats i landet som kan se vilka behov som finns och var de finns.
/…/
”Tildes beskrivningar av krigets Ukraina är ibland svåra att ta till sig. Berättelserna och scenerna är för hemska att förstå. Just nu behövs hiv-tester, säger hon. Anledningen är att det är så många ukrainska kvinnor som blir utsatta för våldtäkt när städer och byar intas av ryska soldater. Tilde återkommer flera gånger till hur hon på nära håll sett hur brutala de ryska styrkorna varit mot civilbefolkningen.
– De vill verkligen utplåna ukrainarnas existens i landet. Jag pratade med en man inom den internationella legionen som stridit i Afghanistan tidigare. Han sade att han saknade talibanerna och deras sätt att strida. Han sa “de ville skjuta oss i ansiktet, men inte hugga oss i ryggen. Det här kriget är annorlunda”.
Tilde har en tydlig tanke kring sin egen uppgift och roll i Ukraina. Hon är rationell, vet vad hon kan hjälpa till med men också vad som inte är hennes uppgift. Kan hon inte hjälpa till på ett tydligt sätt är hon inte intresserad av att besöka en plats för sakens skull.
– Vi var i Butja och Irpin efter massakern. Det kändes jättejobbigt, jag kände en skam för att vi kom försent. Jag vill inte uppleva någon krigsturism, utan vara där jag kan göra nytta.
Istället är hon ofta i byar som varken förekommer i media eller som de stora hjälporganisationerna opererar i. Tiden i Ukraina har gjort att hennes förtroende för organisationer som Röda korset och UNHCR körts i botten.
– Jag är fruktansvärt besviken på dem. Jag ser dem aldrig. Jag har kontaktat dem för att fråga var de är och vad de gör, men får inga konkreta svar.
Enligt Tilde gick Röda korset inför vintern ut med att vinterkläder inte behövde skänkas till Ukraina eftersom det inte är särskilt kallt i landet. Det gjorde henne provocerad.
– Nej, det är inte kallt i Lviv där de befinner sig, men Ukraina är gigantiskt och på vissa platser är det svinkallt.”

Kan vara en bild av 2 personer och text

Tänk vad lite tomatfrön kan förvandlas till!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *